Naturskyddsföreningen i Göteborg tycker

Hotade hajar i Fiji och i Europa

2011-10-21T23:44:00.000+02:00

Vi befinner oss mitt i den europeiska hajveckan och imorgon börjar hajhelgen på Universeum. En av föredragshållarna är marinbiologen Leon Green, som har varit på Fiji och fotograferat hajar med Mattias Klum. Leon delar med sig av sina tankar längre ned i detta blogginlägg. Syftet med hajveckan är att sprida information om behovet av att skydda hajar och att sätta press på politiker. Du kan skriva på ett upprop för att bevara Europas hajar här. De flesta kanske inte förknippar hajar med Sverige, men frågan är aktuell här också. Den 1 april 2011 i år blev den akut hotade pigghajen totalfredad efter många år av överfiske. Sverige kan dessutom verka på den europeiska nivån för ett bättre skydd för hajar.

Här kommer Leons berättelse:

Hon är gigantisk. Ett riktigt monster till djur. Tre meter lång och med en mage som en tunna. Varje gång hon kommer in i mitt synfält från revets ytterkanter så stannar allt annat upp. Hon är speciell, inte bara för att hon är ett rovdjur i toppen av näringskedjan, utan också för att hon är en symbol för hopp. Hon är gravid. Tjurhajen bär sina ungar i tolv månader och föder dom i grumliga flodmynningar. Efter det får de klara sig själva.

Här på Fiji är krisen för världens hajar inte så märkbar. Människor här uppskattar hajar, stammarna har länge sett dem som väktare och beskyddare av öarna. En flygvärd på planet ner från Hong Kong utryckte sin avsky mot fångst av hajfenor helt öppet. ”Disgusting!” sa han, gång på gång. För honom var det ofattbart, men där vi kom ifrån, en kinesisk mångmiljonstad, var det väldigt annorlunda. Hajfenssoppa står på menyn i många länder men kommer traditionellt från Kina. Det är en statussymbol som serveras vid speciella tillfällen. Priser på uppåt tusen kronor per skål är inte ovanliga. Det gör hajfenor till en extremt lönsam affär. Trots lagar som förbjuder fiskare att bara ta med sig fenorna iland så är det i många fall värt att även tjuvfiska haj, trots böter och straff.

Hajfenor till salu på Jakartas flygplats i Indonesien

Hajar är dräktiga länge och föder få ungar, vilket gör att de inte tål samma fisketryck som vanliga matfiskar. Även hotade arter som tonfisk och torsk sprutar ut tusentals ägg vid varje parning och de blir könsmogna snabbare. Problemet med att fiska haj blir uppenbart när man jämför med dessa redan kompromissade arter.

Men varför ska vi bry oss? Ett fåtal arter, ett släkte av djur som vi aldrig får se, vad har vi för nytta av dom? Alla naturvårdsinsatser kräver en motivering, och det är svårt för många människor att engagera sig om det ”bara” handlar om djurens lidande. Hajfensproblematiken har däremot flera konsekvenser som kan vara svåra att se.

Topprovdjur reglerar ekosystem genom ett fenomen som kallas top down kontroll. Genom att hålla sina bytesdjur i skack så påverkas näringskedjan hela vägen ner till botten där alger och bakterier lever. I Sverige har fisket av torsk gjort att utbredningen av alger har ökat och samma sak sker överallt där hajar fiskas. Korallreven är beroende av att betande fiskar tar bort alger, men då deras rovdjur (snappers, havsabborrar mm) ökar i antal eftersom inga hajar längre jagar dem så riskerar betande fiskar att slås ut. Konsekvensen blir en överväxt av alger som dödar koraller och tillintetgör ett system som håller över 30 miljoner människor vid liv. Och det är bara ett ekosystem, medan hajarna lever i ett oräkneligt antal andra ekosystem.

Hajar håller också ämnen i sina kroppar som med medicinsk forskning kan ge oss botemedel mot en rad sjukdomar. Att hajar slipper kancer är en myt, men trots det hittar forskare intressanta molekyler i hajarnas kroppar som man kan härma i laboratorier och skapa mediciner på. Forskning bedrivs redan nu på vår svenska pigghaj

Förutom det så har hajar även ett ekonomiskt värde för de människor som lever nära dom. Studier har visat att värdet av hajarna runt enbart Maldiverna uppgår till över 2,5 miljon USD per år. Det ekonomiska värdet av en enda revhaj runt en turistort har placerats runt 3 000 USD per år. Det är otroliga summor som man sällan tar hänsyn till när man ser den kortsiktiga vinningen av hajfensindustrin.

Även om man kan anse att det finns en moralisk skyldighet att vårda livet på vår planet så kräver människor ofta en egen vinning för att stödja en rättfärdig sak. När någon tvivlar på något djurs värde så ger jag ofta hajen som ett exempel. En hotad, för många oväsentlig fisk, men med flera syften även får oss människor och våra samhällen. Till och med Gordon Ramsey har en åsikt i den här frågan. Gör den även till din!

Håller du med Leon och Gordon och har fått mersmak på havet? Naturskyddsföreningen i Göteborg vill stärka sitt arbete med havsmiljöfrågor - skicka ett mejl till info.goteborg[at]naturskyddsforeningen.se om du vill veta mer.

Låt inte miljön stryka på foten i Göteborgs södra skärgård

2011-10-05T22:44:00.001+02:00

Naturskyddsföreningen i Göteborg stödjer sedan i våras Skärgårdsuppropet, en plattform som bildats för att hindra de mycket långtgående planerna på utökad militär verksamhet i Göteborgs södra skärgård. Ärendet ligger hos Miljödomstolen, som höll huvudförhandlingar igår och fick se Försvarsmakten öva på plats idag. Om planerna blir verklighet skulle det vara en förlust för Södra skärgården, men också principiellt.

För djur och natur är Göteborgs södra skärgård ett viktigt område. Vrångö skärgård är naturreservat och Natura 2000-område; Galterö och Stora Stårholmen är riksintresse för naturvården och föreslaget som naturreservat. För Göteborgarna och de som besöker staden är Södra skärgårdens hundratal öar en resurs med unik tillgänglighet via kollektivtrafik eller egen farkost. Men Södra skärgården är också av intresse för andra verksamheter. Den ligger just vid inloppet till Göteborgs hamn, i anslutning till områden som är aktuella för vindkraftsutbyggnad. Och den är alltså övningsfält för Försvarsmakten.

Skjutningarna har inte varit särskilt omfattande på sistone, men i juni 2008 ansökte Försvarsmakten om en betydligt utökad verksamhet. I december 2010 beviljade Länsstyrelsen ett tillstånd som medger en ökning av antalet övningsdagar från 20 till 115 dagar per år och antalet skott 100.000 till 1,3 miljoner. Tillståndet att sprida gifter är också omfattande och uppgår bland annat till två ton bly, ett ton koppar och mindre mängder av andra skadliga ämnen som zink och antimon. Skärgårdsboende och en rad andra privatpersoner har samlats till en proteströrelse under namnet Skärgårdsuppropet, som omfattar både skärgårdsboende och andra intresserade och som hittills har samlat 4371 namnunderskrifter och ett antal organisationer. Uppropet argumenterar inte bara för värdena i skärgården, utan menar också att processen inte har gått rätt till och att miljökonsekvensbeskrivningen är undermålig (bland annat saknas nollalternativ och förslag till alternativ lokalisering). Planerna har även väckt stort motstånd från regionala och lokala politiker, senast i måndags i en debattartikel i GP signerad Göteborgs politiska majoritet.

Försvarets planer för skärgården går emot flera hjärtefrågor för Naturskyddsföreningen i Göteborg. Föreningen har under lång tid verkat för bildandet av fler reservat i Göteborgs kommun. Galterö är ett av de föreslagna områdena (här protesterade till exempel Fortifikationsverket senast i augusti 2009). I det miljörättsliga arbetet har föreningen länge drivit just kravet på att ta miljökonsekvensbeskrivningen på allvar och inte minst utredningar av alternativa lokaliseringar, som i fallet med Stena Line nyligen. En utökad övningsverksamhet rimmar illa med det lokala miljökvalitetsmålet att Göteborgs kust och skärgård år 2021 ska vara tillgänglig med ett varierat och miljöanpassat kultur-, natur- och rekreationsutbud.

Även om kusten "är en begränsad resurs där många intressen och anspråk konkurrerar" (ÖP09 del 1 s. 98) och även om miljöbalken ger försvarsintresset visst företräde framför andra, så måste det juridiska och politiska systemet förmå att tillgodose miljöns, naturens och friluftslivets intressen i ett så viktigt område som Södra skärgården. Vi får hoppas att det blir fallet i Miljödomstolens kommande dom.

Göteborgarna borde vara Sveriges bästa fisk- och skaldjurskonsumenter!

2011-10-03T13:16:00.000+02:00

Idag inleds Miljövänliga veckan, som 2011 har temat Fisk och skaldjur. Vilken fisk och vilka skaldjur kan man egentligen välja i fiskdisken eller på restaurangen utan att bidra till utarmningen av världshaven? Frågan är angelägen. I rapporterna Hotade hav och Rätt fisk på sushin pekar Naturskyddsföreningen dels på hotet från fiske mot jordens fiskbestånd, dels på det stora utbudet av ohållbara fisksorter som jätteräkor, ål, tonfisk eller chilensk lax hos sushigrossister och -restauranger. I Göteborg har fisk länge har varit en stolthet. På samma sätt som göteborgarna har gått i bräschen när det gäller att tillaga välsmakande fisk borde staden och dess medborgare vara föregångare när det gäller hållbar fiskkonsumtion.

Det finns tre problem med vår nuvarande fiskkonsumtion: överfiske, skadliga fångstmetoder och miljöförstörande fiskodling. Överfisket är det mest grundläggande och globalt är mer än hälften av alla fiskbestånd överfiskade, i EU är siffran 88 procent. Många fiskbestånd, torsken och tonfisken i Nordsjön är två exempel, är försvagade eller helt försvunna. Ändå fortsätter vi att fiska, fast nya arter, på större djup eller på otillgängligare platser. Men förr eller senare kommer också dessa fiskbestånd att armas ut. Man har räknat ut att med fiske i nuvarande takt riskerar fisken att ta slut år 2048.

Det andra problemet är fångstmetoderna. Många metoder ger bifångst, det vill säga att man fångar något annat än det man är ute efter. Det kan vara andra fiskar, alltför unga fiskar, fåglar, sköldpaddor, koraller eller delfiner. Alla fångstmetoder har för- och nackdelar, men vissa är sämre än andra. Naturskyddsföreningen anser att trålning generellt bör förbjudas generellt (med vissa undantag för t.ex. räkor). Bäst är i allmänhet selektiva redskap som bara fångar det som man är ute efter. En följd av bifångsten är utkast, eller att fångad fisk som är för liten, faller utanför kvoten, eller inte är lönsam kastas tillbaks i sjön - oftast för att gå en säker död till mötes.

Det minskande fisket har lett till stora satsningar på fiskodling. Odling kan vara ett bra alternativ, men det finns problem med dagens fiskodlingar. Eftersom de flesta matfiskar är rovfiskar går det åt mycket fisk till föda till de odlade fiskarna. För 1 kg odlad fisk behövs omkring 3 kg foderfisk.Odlingar kan leda till spridning av kemikalier och övergödning till omgivningen om den inte sköts på rätt sätt. Fiskodlingar innebär ibland exploatering av viktiga biotoper, som i fallet med räkodlingar i tropiska mangroveskogar.

Ett hållbart fiske är till stor del en politisk fråga. Det behövs bland annat trålförbud, bättre system för förvaltning av bifångst, mindre fiskekvoter och mindre subventioner till ohållbart fiske. Det har bara politiker på nationell och överstatlig nivå makt att driva genom. Men vi som konsumenter kan spela en mycket viktig roll för att skapa opinion, driva på politiken och minska miljöbelastningen under tiden. Det är inte så svårt som det låter. För att välja rätt fisksorter, ta en titt på WWF:s fiskguide. Guiden ger grönt ljus för hållbara fiskval, rött ljus för de ohållbara och gult för det som man helst bör undvika. Guiden finns även som smartphoneapp under namnet Fiskkoll, så att man kan hålla koll på plats i fiskdisken eller på sushirestaurangen. På senare tid har det också blivit lättare att bli en god fiskkonsument, tack vare märkningarna KRAV och MSC, som garanterar de märkta produkternas hållbarhet vad gäller fiskemetoder, vilket bestånd fisken kommer från och spårbarheten. I KRAV-kriterierna ingår även fiskeflottans bränsleförbrukningkrav såväl som krav på foderfisk och låg miljöpåverkan från fiskodlingar.

Vi behöver alla hjälpas åt att driva på utvecklingen mot ett bättre utbud av fisk i butiker och restauranger. Köp inte fisk från överfiskade bestånd, fisk som fiskas med tveksamma fångstmetoder, eller fisk som odlas på ett sätt som skadar miljön. En god göteborgare visar omsorg om sin fisk - inte bara hur den smakar i munnen utan också hur eftersmaken blir för omvärlden.

Naturskyddsföreningen i Göteborg uppmärksammar Miljövänliga veckan med tre evenemang. Ikväll (måndag) klockan 18 talar Handla Miljövänligt-gruppens Göran Sunnergren på Stadsbiblioteket på temat Rädda havets liv, välj rätt i fiskdisken. På onsdag klockan 18 blir det föredrag om Hållbart fiske globalt och lokalt på Ekocentrum. På söndag 9 oktober 15 håller vi ett seminarium mot jätteräkor "hemma" på House of Win-Win med inbjudna gäster från Bangladesh.

Bort med bisfenol A och andra skadliga kemikalier från Göteborg!

2011-09-06T19:28:00.001+02:00

Imorgon onsdag diskuterar kommunstyrelsen i Göteborg en utfasning av den hormonstörande kemikalien bisfenol A. En tydligare utfasningplan och en redovisning av belastningen av bisfenol A i Göteborg är ett av förslagen. Det är bra och bör läggas till grund för ett tydligare arbete att få bort alla farliga kemikalier i Göteborg, anser Naturskyddsföreningen i Göteborg och Läkare för Miljön, som tillsammans har arbetat fram detta inlägg.

Trots att bisfenol A kan vara skadligt även i låga halter finns ämnet i allt från kvitton och plastförpackningar till beläggningar i vattenrör. Bisfenol A har en effekt på människokroppen som liknar könshormonet östrogen. Foster är särskilt känsliga för hormonstörande ämnen. Pojkfoster kan störas i utvecklingen och bland annat få missbildade könsorgan. Flickor kan få för tidig pubertet. Hormonstörande ämnen kan även ge fertilitetsproblem. Dessa effekter vill vi invånare i Göteborg slippa!

Göteborgs kommun saknar idag en strategi för bisfenol A och andra skadliga kemikalier. I vår dagliga omgivning finns mängder med giftiga ämnen, som kan påvisas i blodet hos oss alla – hos gravida, i bröstmjölk och hos barn. De förstärker varandras effekt och det är i praktiken omöjligt att bestämma gränsvärden för om effekterna är skadliga eller inte. Många av kemikalierna ansamlas i naturen och i människokroppen, överförs till foster och ökar således i mängd bland människorna.

Vi kan inte tysta se på hur barn långsamt förgiftas i onödan. Vi vill och hoppas att Göteborg inför en ambitiös kemikaliestrategi. Inför valet 2010 var alla partier överens om att under mandatperioden införa en minst lika ambitiös kemikaliestrategi som Västra Götalandsregionen har. Innan strategin är klar bör alla partier vara överens om att värna folkhälsan och miljön genom att idag besluta om en tydligare plan för att åtminstone få bort bisfenol A ur kommunens verksamheter. Särskilt viktigt är det att upphandlingsbolaget ställer detta krav när de köper in varor.

Helena Norin, ordförande Naturskyddsföreningen i Göteborg
Maria Petri, Läkare för Miljön

Attraktiv kollektivtrafik för Gråberget

2011-09-02T21:08:00.005+02:00

Texten publicerades i Göteborgs-Posten den 2 september 2011.

I Göteborg har vi flera bergiga bostadsområden varav Gråberget är ett. Det är trevligt för många att bo högt med härlig utsikt, men det har en nackdel i och med att det är besvärligt att ta sig upp och ner för berget. Det betyder att förhållandevis många använder bil för sina transporter till och från hemmet, trots att man bor mycket centralt med spårvagnslinjer på två håll, både vid Mariaplan och vid Chapmanstorg. Den busslinje som i dag trafikerar Gråberget, har bara halvtimmestrafik och går inte till Mariaplan. Som den är utformad är den inte särskilt attraktiv.

Nu planeras cirka 300 nya lägenheter på Gråberget, och vad man kan utläsa av förslaget kan det nog bli trevligt både för gamla och nya boende, bland annat med upprustade parkområden. En lösning på problemet med den stora och troligtvis ökande biltrafiken blir då att ordna en mer attraktiv kollektivtrafik. Det skulle kunna vara en separat linje som går mellan Mariaplan, Kravellgatan och Chapmanstorg. Och som har bekväma byteshållplatser till och från spårvagn, helst under tak.

Idag kan inte normalstora bussar ta sig upp eller ner via Ärlegatan eftersom den är för brant och kurvig. Det betyder att Gråberget saknar en viktig kontakt västerut till Mariaplan. Om man skaffar mindre elbussar eller elhybridbussar så kan man gå in för en storlek som skulle passa även på Ärlegatan. Det finns nya intressanta bussar, bland annat elhybridbussar som har batterier och en mindre konventionell motor. Dessa kan laddas vid ändhållplatserna, och det skulle ge en tyst och i det närmaste helt koldioxidfri busslinje.

Plats finns vad man kan se, både vid Chapmanstorg och vid Mariaplan, för byteshållplatser till spårvagn.

Ett ännu mer spännande och framtidsinriktat förslag är att pröva en spårbilslinje upp och ner för Gråberget. Spårbilskonceptet innebär att man gör en bana 4-5 meter upp i luften med nersänkningar till markplanet vid varje hållplats. Vagnarna är tysta och snabba, rymmer 3-6 personer och går på el. Man kan välja om man vill resa ensam eller om man vill samåka. Man beställer resan vid stationen och vagnen kommer inom några minuter och går direkt till angiven hållplats. Det betyder en snabb färd och att vagnarna bara behöver gå när det finns behov.

Spårbilar har diskuterats i många år som en av de intressantaste kollektivtrafiklösningarna. Nu ökar intresset igen. I höst skall det vara en utställning om spårbilar på Arlanda och seminarier i Stockholm.

Men oavsett teknik är det viktigt att Gråberget får en attraktiv kollektivtrafik, så att man kan bo på Gråberget och klara sig utan bil.

/Bosse Hermansson för Stadsplaneringsgruppen

Naturskyddsföreningen i Göteborg delar ut Stinknävan till Vägvalet på dagens årsmöte

2011-03-19T13:50:00.000+01:00

I samband med årsmötet idag lördag 19 mars delar Naturskyddsföreningen i Göteborg ut två utmärkelser: Kaprifolpriset för insatser för naturen och/eller miljön i Göteborg, samt Stinknävan för insatser som motverkar en god natur och miljö i Göteborg.

Årets Kaprifolpris går till projektet Ekologisk stadsdel Majorna för sitt engagerande arbeta med att ta fram hållbara och praktiska lösningar för ett ekologiskt Majorna. De har lyckats med konststycket att kombinera visioner om det goda livet med åtgärder som redan idag förbättrar vardagen för alla i stadsdelen. Detta samtidigt som de värnar och praktiserar demokratiska värderingar och engagerar medborgarna.

Årets Stinknäva går till partiet Vägvalet för deras försök att stoppa införandet av trängselskatt i Göteborg, trots att trängselskatter av en enhällig expertis pekas ut som nödvändiga för att lösa trafik- och miljösituationen i Göteborg. ”Vägvalet har i sina uttalanden konsekvent förminskat miljöproblemen med hänvisning till orealistiska förhoppningar om teknikutveckling”, säger Helena Norin, som är föreslagen som ny ordförande för Naturskyddsföreningen i Göteborg. ”Vägvalet har framfört missvisande information om den planerade trängselskatten,” fortsätter Helena Norin. ”Trängselskatten är i första hand är en åtgärd för att effektivisera trafiken och bara i andra hand ett system för att finansiera infrastrukturinvesteringar. De argument om trängselskattens negativa konsekvenser som Vägvalet har framfört stämmer dessutom vare sig med prognoserna för Göteborg eller erfarenheterna från Stockholm.”

Giftfria och resurssnåla kretslopp- en utopi i Göteborg?

2011-02-09T09:38:00.000+01:00

I Göteborgs-Posten 110209 beskrivs hur Göteborg tjänar pengar på att bränna norrmännens sopor. I stället borde kommunen göra allt den kan för att få ner konsumtionen av varor så att sopmängderna minskar. Det arbetet sker mer i skymundan än Renovas reklam på stortavlor som skriker ut ”vi tar all skit vi kan få” och liknande budskap. På 15 år har avfallsmängderna i Göteborg ökat med ungefär 50%, vilket är en anledning till att sopförbränning tvingats byggas ut.

Svenska kommuner tävlar i dag i att få bygga nya förbränningsanläggningar för att ta hand om de ökande avfallsmängderna, men också för att tjäna pengar.,. Det leder till en överkapacitet i förbränningsanläggningar som leder till att kommuner gärna importerar sopor. Sverige har sedan lång tid en strategi för Giftfria och resurssnåla kretslopp som ligger till grund för de nationella miljömålen. Några punkter ur den är

användningen av ändliga och förnybara resurser, inklusive både naturresurser och avfall, sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt,
avfallets totala mängd och farlighet minskar,
avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återförs i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning.

Göteborg bör satsa på att få oss som bor i Göteborg och alla verksamheter att minska vår resursanvändning och energieffektivisering i stället för att värma oss med norska sopor!

Dumt att bygga nya bostäder i Sisjön

2011-01-11T12:21:00.004+01:00

Göteborgs kommun har en idé om att komplettera med bostäder intill Sisjöns centrum. Det är ett dumt ställe att förtäta staden. Sisjön är ett spritt industri- och handelsområde som knappast lockar någon från Sisjöns bostadsområde att promenera dit. På det industriområdet är det svårt att hitta och affärerna ligger utspridda. Det är naturligtvis bil som gäller och då spelar det ju mindre roll var man bor. Den absoluta majoriteten av transporter från Sisjöns bostadsområde går naturligtvis till eller via Frölunda Torg. Där har man affärer så det förslår, skolor, bad, kultur och vidare goda kollektivtrafikförbindelser till resten av stan. Stadsbyggnadskontoret räknar med att den planerade bebyggelsen i Sisjön kommer att generera ytterligare 2.200 årsmedelsvardagsdygn (ÅMVD) från dagens beräknade trafik av personbilar på 2.900 ÅMVD. Det är en 75 procentig ökning! I dagens arbete med ett hållbart Göteborg bör vi inte öka behovet av privat bilism. Förtätningar av bebyggelsen bör i görligaste mån ske i anslutning till etablerade centra så att man kan klara sig utan privatbil. Exempelvis kan man gräva ner den omfattande ytparkeringen av privatbilar i underjordsparkeringar runt Frölunda Torg och bygga låghushyresrätter ovanpå istället.

I stadens översiktsplan anger man att utveckling av ”mellanstaden” skall ske bland annat genom att man bygger tätare kring bytespunkter och i kollektivtrafikstråk, kraftsamlar kring knutpunkter och skapar goda möjligheter att gå och cykla. Vi anser inte att utveckling av Sisjön faller under dessa kriterier.

/Bosse Hermansson för Stadsplaneringsgruppen

Hur skall Slottsskogen utvecklas?

2010-09-25T18:58:00.017+02:00

Stadsbyggnadskontoret håller på att ta fram ett s.k. planprogram för Slottsskogen. Samrådet pågår till den 28 oktober och vi avser att skicka in våra synpunkter i form av ett yttrande tills dess. Du hittar programmet på Göteborgs Stads hemsida. Själva programhandlingen är ytterst kortfattad, det är i “Underlag och fördjupning” du hittar det intressanta.

Vi vill gärna få dina åsikter och synpunkter på programmet och på hur Slottsskogen skall utvecklas i framtiden! Vi lyfter här fram några aspekter som du kan fundera på (sidnumren hänvisar till programmets “Underlag och fördjupning”), men tveka inte att ta upp andra aktuella frågor.

Djurgårdarna: Vi tycker att de enbart borde omfatta svenska hushållsdjur, vad tycker du? (s. 19)
Programmet anger varsamhet men inte stopp för förändringar (s. 23). T.ex. föreslås röjning runt utsiktsplatserna (s. 19). En ny gångstig föreslås väster om Azaleadalen, tycker du det är bra? (s. 26-27) Och borde vi framhäva en princip om att stärka naturvärdena där det är otillgängligt?
Inrättande av ett Naturum föreslås; var ska det ligga? Fem förslag ﬁnns, och här står vikten av naturvärden mot en bra placering ur besökarsynvinkel. Vilken betydelse får ett Naturum för Slottsskogen? (s. 32-39)
Nya parkeringsplatser norr om Dalens fotbollsplaner: Programmet tar upp möjligheten, kan man motivera det? (s. 29)
Bulleravskärmning mot Dag Hammarskjöldsleden: Bör i så fall ske mellan cykelvägen och bilvägen för att inte stänga inne cyklisterna med bilarna. Är det verkligen nödvändigt att avskärma spårvägen från fågeldammarna? Det är av värde att utsikten erbjuds spårvagnsresenärerna. (s. 27)
Hur skall cyklister och fotgängare kunna umgås bättre i parken? Räcker det med att deﬁniera vägytorna bättre, eller skapar det en sämre traﬁkmiljö? Bör fotgängarna ha företräde i parken? (ej omnämnt i planen)
Vi vill också se en bra förbindelse mellan Slottsskogen och Botaniska trädgårdens entré. Antingen i form av en gång- och cykelbro, eller i form av en annan kreativ lösning för att skapa ett stråk. Samtidigt har den befintliga gång- och cykelbron över Dag Hammarkjöldsleden ett värde, bl.a. för de som cyklar mellan Majorna och Sahlgrenska eller Mölndal. (s. 27)
Dag Hammarskjöldsleden skär av Botaniska Trädgården från Slottsskogen, skapar mycket buller och gör de större entréerna till bägge parkerna obehagliga. Måste det vara så? Vore det möjligt att göra om leden till en stadsgata med en helt annan utformning? Eller grävas ner i tunnel? Om gatan inte utgör en bullrig barriär längre kan mycket bättre gång- och cykelförbindelser mellan Slottsskogen och Botaniska trädgården ordnas. Ett Naturum skulle då med fördel kunna ligga mitt emot Botaniska trädgården. Vad är realistiskt och vad är önskvärt gällande trafikleden?
Vi vill också hellre se öppna entrélösningar än slutna, i synnerhet vid Linnéplatsen. Finns det inte en risk att den omnämnt ökade nationalromantiska prägeln gör parken lite tillgjord? (s. 19)

Lämna dina kommentarer direkt här nedan, eller skicka ett mejl till: per.frykenvall(a)naturskyddsforeningen.se

/Stadsplaneringsgruppen

Stort tryck på miljöfrågorna inför kommunalvalet i Göteborg

2010-08-15T22:23:00.011+02:00

Nu drar valrörelsen igång och det blir flera miljödebatter, den första redan imorgon.

Inför kommunalvalet i Göteborg kommer partierna att behöva bekänna färg i miljöfrågorna vid flera tillfällen. Den 2 september inviger vi våra nya lokaler på House of Win-Win med en uppföljning av den enkät som vi traditionsenligt har ställt till samtliga partier i kommunfullmäktige (utfrågningen är även invigningsfest för lokalen, så boka in datumet redan nu!). Veckorna därpå arrangerar Göteborgs Miljögrupp inte bara en utan två valdebatter om de lokala miljökvalitetsmålen.

Miljödebatten drar igång redan imorgon måndag klockan 15 när Radio P4 Göteborg direktsänder en debatt om trafik och miljö inför valet. Panelen består av Roland Rydin (m), Mats Brännström (c), Kia Andreasson (mp) och Owe Nilsson (s) och bland utfrågarna finns Jonas Hansson och Lena Frändberg från Naturskyddsföreningen i Göteborg. De kommer att ta upp tråden från den klimatdebatt vi ordnade förra hösten, då företrädarna för partierna var ovilliga att presentera konkreta åtgärder för att uppnå delmålet i det lokala miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, som till 80 procent handlar om utsläpp från transporter. Imorgon ställs politikerna mot väggen igen om partiernas planer för att nå delmålet. Kom gärna till Coop Extra, Eriksbergs köpcentrum och lyssna på debatten, 15.00-16.30. Stombuss 16, hållplats Säterigatan.

Det stora mediala och folkliga intresset för lokal miljöpolitik är en trend som kanske ger anledning för partierna att fundera på om miljöfrågorna har profilerats tillräckligt tydligt hittills i valkampanjerna?

Vårvandring i Rya skog

2010-05-01T14:01:00.000+02:00

Upplev fågelsång och ett hav av vitsippor och svalört bland den spirande grönskan i en av göteborgs äldsta skogar. Följ med på vårvandring söndagen den 2:e maj!

Samling vid parkerings platsen kl 13:00. Buss 32 går från Eketrägatan till Rya skog.

Vandring ca 2 km. Tag med matsäck/fika.

Guide: Catharina Larsson 0701 - 52 76 15

Mer information om aktiviteten hittar ni på vår hemsida

Diskutera Underkastelsen med Stefan Jarl

2010-04-30T12:57:00.003+02:00

På tisdag 4 maj visar BioRoy Underkastelsen igen kl 18.30. Efter filmen kommer Pia Aspegren från Naturskyddsföreningens Kemikalienätverk och Stefan Jarl att samtala med publiken om filmen.

På Hagabion samma kväll presenterar Stefan Jarl filmen kl 18.30.

Se filmen om hur kemikalier i låga halter påverkar miljön och våra liv!

Det kryper inpå bara skinnet - se filmen Underkastelsen och diskutera kemikalierna i vår vardag ikväll

2010-04-25T09:51:00.005+02:00

Stefan Jarls film Underkastelsen har just haft premiär. Den handlar om hur vi och våra barn, födda och ofödda, invaderas av kemikalier. Många av världens bästa forskare intervjuas och trots deras stora kunskap oroas de av allt de inte vet. Idag vet vi lite om alla kemikaliers farlighet för oss människor och andra levande varelser i vår miljö. Det vet vi vet handlar oftast om hur enstaka kemikalier beter sig. De kanske framkallar cancer eller stör hjärnans utveckling. I verkligheten utsätts vi för många olika kemikalier samtidigt. Det brukar kallas för cocktaileffekten. Hur den påverkar oss vet vi nästan ingenting om Det vi vet är att fyra kemikalier som en och en är oskadlig i låg halt, tillsammans kan ge skador.
I filmen låter Stefan Jarl testa sitt blod. Över hundra olika ämnen hittas, vissa i höga halter. Åke Bergman, professor i miljökemi hjälper Stefan att tolka värdena. Ämnena har hamnat i Stefans kropp för att de används i tillverkning av alla möjliga produkter eller bekämpningsmedel. Vi får i oss ämnen via luften via andas, maten vi äter och vattnet vi dricker. Genom huden kan olika kemikalier i kosmetika tas upp. Många av ämnena når miljön och där kan mycket låga halter påverka djurens fortplantning och andra skeenden som styrs av hormoner. Kemikalierna kallas då hormonstörande. Även det lilla barnet i mammans mage utsätts för de kemikalier som mamman har i blodet, något Eva Röse symboliserar i filmen.
Alla farhågor som tas upp i filmen vet vi inte tillräckligt om idag, men i Naturskyddsföreningen gör vi vad vi kan för att få till en starkare lagstiftning och mer forskning om cocktaileffekten och hormonstörande kemikalier. Det man kan göra själv är att köpa miljömärkt, hellre köpa second-hand än nytt och fråga i affären om varorna innehåller ämnen som är särskilt farliga. Det har man som konsument rätt att får veta. Idag söndag 25/4 visas filmen på Bio Roy i Göteborg, och visningen följs av samtal med Naturskyddsföreningens Kemikalienätverk. Se filmen, den sätter fingret på ett av de största hoten för människa och miljö!
Helena Norin för kemikalienätverket

Stadsjord fick Kaprifolpriset på stämman i lördags

2010-03-25T22:25:00.006+01:00

Mars är årsmötestider i föreningslivet. Naturskyddsföreningen i Göteborg är inget undantag och 2010 års ordinarie föreningsstämma gick av stapeln i lördags i och kring Botaniska Trädgården. Dagen började 13.00 med guidade vandringar dels i en ännu vintrig Botanisk trädgård under ledning av kunnig personal, dels i Slottsskogen med inspirerande guidning av 2008 års kaprifolpristagare NaturStig Fredriksson. Slottsskogen är extra intressant just nu eftersom Stadsbyggnadskontoret har ett uppdrag att utreda lämpliga skyddsformer för denna underbara park som idag faktiskt helt saknar skydd.

Själva stämman började med att Stadsjord tilldelades årets upplaga av Kaprifolpriset, som delas ut till en person eller organisation som under året gjort en insats för naturen och/eller miljön i Göteborg. Stadsjord är ett nyskapande projekt för att främja odling, lokal mat och samverkan i kvarteret och skapa en nygammal hållbarhetskultur. Mest kända är de för grisarna i Högsbo. På sin blogg skriver Stadsjord att prissumman på tvåtusen kronor "kommer att användas klokt och en mindre summa går oavkortat till en påse ekologiska päron till Måla, Vovven och Sötnos."

Lokal kontroll över trängselskatten

2010-03-25T22:05:00.005+01:00

I veckan skrev GP om att finansdepartementet inte hinner utreda den så kallade flerpassageregeln (som ger rabatt på trängselskatten för den som gör flera passager på kort tid) innan de presenterar propositionen med förslag på en Göteborgsbilaga till trängselavgiftslagen. Det är att göra en höna av en liten fjäder. Finansdepartementet har redan tidigare flaggat för att de inte skulle hinna utreda frågan innan den nationella infrastrukturplanen klubbas. Utredningen är inte heller så viktig eftersom den nya grundlagen kommer att göra lokal kontroll över trängselskatterna möjlig innan systemet tas i drift 2013.
Att kontrollen över trängselskatterna snart kommer att ligga på lokal eller regional nivå verkar tyvärr ha gått många debattörer förbi.

Tillsammans skapar vi en grön stad!

2010-03-07T13:16:00.000+01:00

Naturskyddsföreningen i Göteborg anordnar afton med tema "Grön stadsplanering". Kom och diskutera på Café Hängmattan, tisdagen den 9 mars kl 18.00. Vi får information om hur vår Stad blir grönare och lummigare genom kommunens arbete, samt hur vår stadsplaneringsgrupp arbetar för att påverka våra kommunpolitiker. Vi diskuterar den nygamla idén "Gröna Tak" som kommit igen på sistone. Under kvällen lyssnar vi på exempel/diskuterar och låter oss inspireras om hoppet av en grönare framtid.

Medverkande:

Handla miljövänligtgruppen och Stadplaneringsgsgruppen från Naturskyddsföreningen i Göteborg
Kommunens landskapsarkitekter ifrån Park- och naturförvaltningen

Detta sker på Café Hängmattan, Karl Johansgatan 16, tisdagen den 9 mars kl 18.00 – 19.30.

Välkommen!

Bygg en bro vid Marieholm!

2010-03-04T22:35:00.002+01:00

Vi har i dagarna skickat Stadsbyggnadskontoret i Göteborg vårt yttrande över den detaljplan som reglerar byggandet av Marieholmstunneln . Vi yttrade oss redan i samrådsskedet och det känns lika relevant nu i utställningsskedet, inte minst därför att vi fått kommentarer på vårt första yttrande som vi gärna bemöter.

Naturskyddsföreningen tycker inte att Marieholmstunneln borde byggas. De problem som tunneln anses kunna lösa, till exempel att minska trafiktrycket i älvsnittet, kan inte lösas långsiktigt genom en tunnel. All erfarenhet av denna typ av infrastrukturplanering visar att mer vägar leder till mer trafik. På så väl det lokala som nationella planet är inställningen att vägtrafikarbetet i städerna måste minska till förmån för ökat resande med kollektivtrafik. Det är inte hållbart ur varken resurs- eller miljöperspektiv att fortsätta på den inslagna vägen.

Stadsbyggnadskontoret har i sitt samrådssvar till oss påtalat att:

"Finansieringslösningar för genomförandet av älvtunneln ingår inte i den samhällsekonomiska bedömningen av projektet. Införandet av brukaravgifter för projektet eller av trängeselavgifter för hela trafiksystemet är därför inte avgörande för bedömningen av tunnelbyggnationen. Det gäller även för konsekvensbeskrivningarna som inte tagit hänsyn till t ex minskad trafiktillväxt genom införande av brukar-/ trängselavgifter." (Sid. 31)

Man har alltså inte tagit hänsyn till vare sig finansieringen eller det framtida brukandet av tunneln i den samhällsekonomiska bedömningen. Anmärkningsvärt, framförallt eftersom trängselskatterna som planeras införas i Göteborg omkring 2013 kommer att dämpa trafikmängderna - kanske med så mycket som 15 % enligt ett preliminärt förslag. Tunneln planeras alltså för en trafikmängd som delvis är genererad av tunneln själv. Den nya trafiken som tunneln skapar kommer att förta en stor del av den minskning som trängselskatterna ger. För att lösa de sårbarhetsproblem som man idag ser i bristen på vägkapacitet över älvsnittet bör man koncentrera sig på att utforma trängselskattesystemet så att det frigör kapacitet.

Utöver de direkta miljö- och resursargumenten mot tunneln skapar storskalig väginfrastruktur i städerna stadsutglesning (urban sprawl), vilket är negativt både för upplevelsen av staden och för hur vi tar oss fram i den. I Göteborgs Stads Översiktsplan förespråkas den täta blandstaden för nya stadsområden som byggs ut. Den centrala älvstaden omkring Ringön, Gamlestaden och Gullbergsvass är stadens största område av den karaktären. Den planerade tunnelförbindelsen kommer att förhindra en sådan positiv utveckling. I planhandlingen talar Stadsbyggnadskontoret om anpassningar som avskärmande bebyggelse. Vi kan säkert räkna in bullerstaket i den kategorin också. Kompromisser och fördyrat byggande beroende på en tunnel som blivit ett självändamål. Vi trodde att bullerstaket och bullerdämpande åtgärder skulle lösa gamla problem, inte vara en förutsättning i nya sammanhang.

Därför föreslår Naturskyddsföreningen i Göteborg, liksom i vårt tidigare yttrande, att man använder den aktuella detaljplanen för att planera in en lågbro i Marieholm, för blandade trafikslag. Vi vill se en ny stadsmässig bro med plats för gående, cyklister, spårvagnar och/eller bussar och lokal biltrafik. Den kan bli en sammanbindande länk mellan de östra och västra älvstränderna och vara startskottet för byggandet av det nya stadsområdet! Vi tror att en bro i en skala som passar den framtida stadsstrukturen i området kommer att uppfylla de mål som Stadsbyggnadskontoret satt upp för stadsdelsområdet; nämligen att Göteborg skall byggas ihop och att stadsdelar skall integreras bättre än idag. Det uppnår man inte genom att bygga en platskrävande trafikapparat mitt i staden.

Läs även Yimby Göteborgs yttrande över samma detaljplan, med tankegångar som liknar våra.

Händelserikt år på trängselavgiftsfronten

2009-12-29T17:17:00.005+01:00

När 2009 började var det lite som tydde på att trängselavgifter var på väg att införas i Göteborg inom en snar framtid. Det enda som fanns var en motion om att utreda trafikavgifter, som ännu inte hade behandlats färdigt och som såg ut att sakna tillräckligt politiskt stöd. Nu ett år senare är samtliga politiska partier eniga om att trängselavgifter skall införas och en utredning ledd av Vägverket har tagit fram ett förslag på utformning av ett avgiftssystem. Hur gick det till egentligen?

Denna händelseutveckling är resultatet av flera parallella förlopp. Dels blev det till slut bifall för motionen om att utreda trängselavgifter. Trafikkontoret fick uppdraget att utreda och ta fram ett förslag på ett system med trafikstyrande avgifter. Samtidigt försökte politiker i Göteborg och Västra Götalandsregionen hitta ett sätt att finansiera Marieholmstunneln och Västlänken i den nationella planen för transportsystemet 2010-2021. För att lyckas med detta behövdes nya metoder för finansiering, eftersom det stod klart att regeringen inte var beredda att stå för hela kakan. Ett alternativ som diskuterades för att finansiera Marieholmstunneln var att etablera biltullar, dock inte trafikstyrande, i en framtida tunnel och i de redan existerande älvförbindelserna. Förslaget diskuterades under våren, men ledde aldrig till något beslut eller avtal, utan bordlades vid ett flertal tillfällen både i kommunstyrelsen och regionstyrelsen med motiveringen att regeringen genom finansdepartementet inte formulerat färdigt något avtal ännu. Kanske beroende på att en sådan finansiering skulle bryta mot EU-lagstiftning som inte tillåter vägavgifter utom i trafikstyrande syfte.

I somras började det så att hända saker. Utan förvarning fanns det plötsligt politisk enighet bakom ett förslag att utreda och senare införa ett trängselavgiftssystem som skulle vara både trafikstyrande och finansierande. Trafikkontorets utredning lades i byrålådan och resurser flyttades istället till en ny utredning ledd av Vägverket. Denna utredningsresurs tog snabbt fram underlag för de politiska beslut som behövde tas innan förslagen till nationella och regionala infrastrukturplaner var helt färdiga. De politiska besluten på kommunal och regional nivå klubbades igenom i rask takt, där de som var kritiska till trängselavgifter kunde glädja sig åt motorvägssatsningar och vice versa. Media bevakade frågan flitigt.

Vi tror att vårt aktiva arbete i trängselavgiftdebatten har haft betydelse för det ökade stödet för trängselavgifter i Göteborg. Genom dialog med politiker, tjänstemän, media och intresserade medborgare har vi spridit information om hur viktigt ett trängselavgiftssystem kan vara för att på kort och lång sikt göra Göteborgs transportsystem mer effektivt och hållbart. Genom vår hemsida, vårt nyhetsbrev "Trängselnytt" och vårt aktiva arbete med att kontakta politiker och skriva debattartiklar har information om trängselavgifter gått ut på många fronter. Dessutom hade vi ett väldigt lyckat och välbesökt seminarium på Stadsbiblioteket i mitten på december där frågor om hur ett trängselavgiftssystem fungerar diskuterades livligt.

Många viktiga delar återstår dock. Det är fortfarande viktigt att systemet får en bra utformning, att pengarna inte låses till användningar för bilvägar, och att politiker och allmänheten ser det kloka i att vänta med att bygga dyra motorvägar under älven innan man vet om de behövs när trängselavgifterna väl har införts. Det sistnämnda kommer vi att jobba mycket med under nästa år. Det vore mycket tråkigt om vi får ett väl fungerande trängselavgiftsystem men samtidigt har byggt en dyr motorvägstunnel till ingen nytta. Inte nog med att pengarna kunde göra mycket bättre nytta på andra sätt - Marieholmstunneln är direkt kontraproduktiv genom att den ökar kapaciteten för bilismen och gör det svårare att uppnå regionens och kommunens mål för kollektivtrafikanvändning, luftkvalitet och klimatpåverkan. Men mer om det nästa år.

Gott nytt år från oss i trängselgruppen!

Bygg rätt i Kärra

2009-12-15T11:44:00.006+01:00

I dag (15 december) föreslås det tas beslut i byggnadsnämnden om att påbörja arbetet med detaljplan för bostäder väster om Kärra. Vi har tidigare yttrat oss i ärendet och är negativa till exploatering eftersom planförslaget medför intrång i ekologiskt känsliga områden med viktiga natur-, kultur- och friluftsvärden, ädellövskog, bäckraviner, småbiotoper och inte minst i hjärtat ett vackert jordbrukslandskap. Vidare är det svårt att få till en tillräckligt bra och populär kollektivtrafik utan risken är stor att bilåkandet kommer att dominera.

Göteborgs stad har förbundit sig att planera enligt riktlinjerna i K2020 för att skapa en hållbar regional utveckling med en ökad andel kollektivtrafikresande. Föreningen uppmanar byggnadsnämnden att avbryta arbetet med denna plan och istället fortsatt sätta fokus på att bygga den täta och funktionsblandade staden som är hållbar ur såväl ekologisk, social som ekonomiskt synvinkel!

- Naturskyddsföreningen i Göteborgs stadsplaneringsgrupp

Länkar:

Vårt yttrande över program för bostäder m.m. väster om Kärra 15 okt 2008

Nu börjar arbetet med ett naturreservat i Lärjeåns dalgång

2009-12-03T00:03:00.010+01:00

I tisdags tog byggnadsnämnden två viktiga steg för att bevara Lärjeåns dalgång, ett av Göteborgs allra mest värdefulla naturområden. Nämnden beslutade dels att lägga ned planerna på en ny väg och bro från Gunnilse till Angereds centrum, dels att återuppta det sedan början av millenniet bordlagda arbetet med att bilda ett naturreservat för att skydda de viktiga vatten-, skogs- och jordbruksmiljöerna.

Naturskyddsföreningen i Göteborg har länge stridit för att Lärjedalen i sin helhet skall bli ett naturreservat (och yttrade oss t.ex. i samband med 2006 års stru kturstudie). Problemet är att det har funnits två vägplaner som hotade mycket av natur- och upplevelsevärdena: förutom Gunnilsevägen även en ny genväg mellan Bergsjövägen och Gråbovägen. I arbetet med ÖP09 - den stora översiktsplanen för Göteborg som antogs i vintras - tog kommunpolitikerna bort Gunnilsevägen. I ett bifogat yttrande kom s och mp överens om att dra en eventuell utbyggnad av den andra vägen i befintlig sträckning.

I september ordnade vi ett öppet tårtkalas för att tacka kommunpolitikerna för detta och nu börjar alltså äntligen arbetet med att göra Lärjedalen till naturreservat. Det kommer att ta många år innan det är färdigt, och under tiden uppmanar vi alla naturintresserade och närboende att följa processen och se till att reservatet verkligen omfattar hela området, utan avbrott för vägar.

Gustav och plangruppens Per Frykenvall presenterar planerna för mätta och nöjda besökare på tårtkalaset i september 2009. Foto: Axel Demker.

Välkommen till Göteborgsområdet, vargen

2009-11-21T17:14:00.004+01:00

I tisdags promenerade en varg genom Lerum. Det är positivt att Göteborgsområdets skogar har berikats med en ny och spännande invånare. I andra delar av landet har det tyvärr förekommit att rädsla och motsättningar har följt i rovdjurens spår, och vi får hoppas att kontakten med vargen blir positiv i Göteborgstrakten. Lerums tidning har en webbenkät, där läsarna tillfrågas om de är rädda för vargen. Gå gärna dit och klicka för att visa att vargen är ett välkommet inslag i Göteborgsnaturen!

Nej till gång- och cykelbron är ett bakslag för Göteborg - men bara tillfälligt?

2009-11-19T20:48:00.008+01:00

Tidigare i veckan kom Miljöverdomstolens dom om gång- och cykelbron över Göta älv. Tyvärr för göteborgarna blev det ett negativ besked och ett steg bakåt i vår strävan efter en hållbar stadsutveckling. Domstolen anser att bron hindrar sjöfarten och att säkerheten för fartyg till Frihamnen inte kan garanteras, trots att bron skulle öppnas samtidigt som Göta älvbron och trots att säkerhetsriskerna enligt simuleringar endast uppstår vid väldigt extrem väderlek, som inte har uppmäts i området på 10 år.

Naturskyddsföreningen i Göteborg har tidigare anfört att gång- och cykelbron skulle knyta samman älvstränderna, långsiktigt gynna en ökad cykeltrafik och hjälpa staden bort från de kroniska problemen med dålig luftkvalitet. Domen fråntar Göteborg en ypperlig möjlighet. Men kanske kommer chansen snart tillbaka. Domen öppnar nämligen för en framtida broförbindelserna om förutsättningarna ändras. Tills dess får staden göra sitt bästa för att hitta andra lösningar för att knyta ihop nord och syd på ett sätt som stimulerar hållbar stadsutveckling.

Miljörättsgruppen

Relaterade dokument från vår hemsida:

Infrastrukturpaketet i kommunfullmäktige: gör det bästa av situationen

2009-11-05T15:49:00.005+01:00

I kväll kommer Göteborgs kommunfullmäktige att diskutera och anta det avtal om medfinansiering av infrastrukturåtgärder i Västsverige som tidigare antagits av VG-regionen och antogs igår av Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR). Avtalet är underlag för det tänkta Västsvenska infrastrukturpaketet som utgör en förstärkning av infrastrukturinvesteringarna i Västsverige med hjälp av lokal och regional medfinansiering.

Det är mycket glädjande att Göteborg får trängselavgifter och att finanseringen av Västlänken och stora delar av kollektivtrafiksatsningen K2020 äntligen verkar vara inom räckhåll. Det signalerar en kursändring i trafikdebatten - för bara några år sedan var det nog få som förutsåg att enigheten om trängselavgifternas positiva effekter och vikten av god kollektivtrafik skulle växa sig så här stark. Mindre glädjande däremot att många miljarder skall slösas på en sexfilig motorvägstunnel under älven (och förmodligen en hel del andra tveksamma vägutbyggnader som döljer sig under rubrikerna kollektivtrafik, framkomlighet, miljö och trafiksäkerhet). Det är bara onödigt och kontraproduktivt i en tid då alla resurser behövs för den planerade omställningen från privatbilism till kollektivtrafik som kärna för pendlingen till och från Göteborg.

Naturskyddsföreningen i Göteborg tycker ändå att det finns goda skäl att vara hoppfull. Miljövännerna bland politikerna i Göteborg med omnejd har gjort ett bra förhandlingsjobb - inte minst i jämförelse med Stockholm där man verkar få idiotprojektet Förbifart Stockholm på halsen. Göteborgs och regionens politiker har chansen att göra något riktigt bra av situationen. Om trängselavgifterna görs trafikstyrande och kollektivtrafikinvesteringarna kommer igång snabbt, så blir det svårt att motivera att fullfölja bygget av Marieholmstunneln eller andra kapacitetsökningar för arbetspendling med bil.

Parkeringspolicyn underlättar förtätning

2009-10-26T23:23:00.004+01:00

Igår skrev GP om att tre fastighetsägare planerar att bygga upp till 120 lägenheter genom att bygga på två våningar på befintliga hus i Linnéstaden. Planeringen underlättas av att den nya parkeringspolicyn medger en lägre parkeringsnorm - d.v.s. att färre parkeringsplatser byggs i anslutning till nya lägenheter med bra kollektivtrafikförsörjning. Det är en lovande start för den nya policyn och dess roll för att skapa ett tätare och mindre bilberoende Göteborg.

Not much of a debate, really

2009-10-23T17:44:00.007+02:00

I eftermiddags infann jag mig i blåshålet vid Nils Ericssonterminalens norra ingång för att debattera trängselavgifter och Marieholmstunnel med Motormännens Riksförbund. Inslaget sändes i P2 på SR Radio Sweden, riksradions engelskspråkiga nyhetsprogram om Sverige, och kan avlyssnas här (inslaget är mellan 10.30 och 15.40). Lite ovant att uttrycka sig på engelska om något så lokalt som trafikplanering, men det gick ju det också.

Den förväntat hårda debatten med Motormännens Kent Johannesson då? Nja, så mycket debatt blev det aldrig eftersom Kent inledde med att säga att trängselskatter måste till för att något ska hända i Göteborg (även om han i princip var motståndare till fler skatter på bilåkande). Kul att höra att ett visst samförstånd om trängselskatten har nått till bilisternas intresseorganisation!

Anneli Hulthén cyklar till Stockholm - och kan se fram emot bättre framkomlighet för cyklister framöver?

2009-10-21T22:03:00.006+02:00

Imorgon förmiddag påbörjar Anneli Hulthén sin cykeltur till socialdemokraternas partikongress, som äger rum i Stockholm nästa vecka. Hon kommer att cykla 7 mil per dag och bland annat hälsa på ekologiska jordbrukare på vägen. Cyklingen lär vara resultatet av ett vad häromåret att fler av partikamraterna skulle cykla. Kul att kommunstyrelsens ordförande gör ett så tydlig statement för cyklingen och miljön.

På vägen till Stockholm kommer Anneli att få många tillfällen att reflektera över cyklisternas plats i trafiken. Lagom till hennes cykeltur har Transportstyrelsen idag kommit med en översyn av trafikreglerna vid cykelöverfarter för att förbättra framkomligheten för cyklister. Transportstyrelsen föreslår att väjningsplikt införs för förare som korsar en cykelöverfart, i kombination med att hastigheten sänks till 30 km/h och att väjningsplikten markeras t.ex. genom nivåskillnad.

Enligt Transportstyrelsens förslag ska cykelöverfarter införas genom lokala trafikföreskrifter. Långt ifrån alla korsningar mellan vägar och cykelbanor kommer att bli cykelöverfarter i den nya bemärkelsen. Vi får hoppas att Sveriges kommuner - med Göteborg i spetsen - gör det mesta av denna möjlighet att höja cyklingens status i trafiken.

Anneli Hulthén samtalar med Gustav på föreningens cykeldag i april 2009. Foto: Axel Demker

Vänta med att bestämma var betalstationerna ska stå

2009-10-14T16:52:00.002+02:00

Som GP rapporterar idag godkände regionstyrelsen igår förslaget till avtal om att använda trängselskatter för att finansiera infrastrukturpaketet.

Goda nyheter, men nu gäller det att inte politikerna och allmänheten i förtid bestämmer sig för var betalstationerna ska stå, utan ger tjänstemännen och trafikexperterna ordentligt med tid att förbereda ett beslutsunderlag. Erfarenheterna från Stockholm visade att det är möjligt att med stor exakthet uppnå de effekter man vill få av ett trängselskattesystem. Då krävs det att politikerna och allmänheten inte redan har bestämt sig för vilken utformning som är bäst när det är dags för beslut.

Göteborg behöver ett väl utformat trängselavgiftssystem

2009-10-13T13:27:00.012+02:00

Idag träffas Beredningsgruppen för Regionutveckling (BRU) i Västra Götalandsregionen för att diskutera det västsvenska infrastrukturpaket och senare idag kommer regionstyrelsen att besluta om sitt förslag till regionfullmäktige. Grundbultarna i detta paket är att Marieholmstunneln och Västlänken skall byggas. Paketet ska medfinansieras av regionen och dess invånare, bland annat genom trängselavgifter i Göteborg. Naturskyddsföreningen i Göteborg har länge arbetat för trängselavgifter och vi är glada att de äntligen ser ut att komma till stånd. Samtidigt anser vi att det är helt avgörande hur trängselavgifterna utformas.

Ett trängselavgiftssystem kan vara en mycket bra samhällsekonomisk lösning på problemen med överbelastad transportinfrastruktur - om systemet utformas så att det får en starkt trafikstyrande effekt så att trafiken minskar på de ställen och vid de tidpunkter där det behövs mest. Trafikstyrande trängselavgifter är en viktig pusselbit för att förverkliga Göteborgsregionens mål i K2020-projektet att nästan dubbelt så många som idag ska välja kollektivtrafiken framför bilen. Intäkterna från avgifterna kommer väl till pass när kollektivtrafiken behöver byggas ut för att ta emot de nya resenärerna. Bra trängselavgifter bör också vara flexibla så att de kan ändras efter hand för att få just den effekten på trängseln som man eftersträvar. Regionen bör därför söka efter en lösning som i framtiden öppnar för lokalt eller regionalt bestämmande över systemets utformning och användningen av intäkterna.

Att i detta läge istället göra som man planerar i Göteborg och låsa intäkterna från trängselavgifterna till att investera i utbyggd kapacitet i vägsystemet är inte bara onödigt utan direkt kontraproduktivt. Nya vägar i storstadsområden brukar fyllas med biltrafik efter bara några få år och så är man tillbaks där man började, men med mer trafik och ytterligare inlåsning i stora biltrafiksystem. Regionen bör sträva efter ett paket som möjliggör att trängselavgifterna, Västlänken och övriga kollektivtrafiksatsningar kan bli verklighet före Marieholmstunneln. Vi har tidigare skrivit att tunneln saknar lagligt stöd och är förkastlig ur miljösynpunkt. Med trängselavgifter och utbyggd kollektivtrafik på plats kommer det inte att finnas något som motiverar en sådan stor satsning på nya vägar för arbetspendlare – för även om man lätt glömmer det så är det pendlingen till och från arbetet som orsakar trängseln. Att bygga en ny tunnel samtidigt som man inför trängselavgifter är som att köpa nya stora (och dyra!) byxor samtidigt som man börjar banta.

Vi hoppas att även våra regionspolitiker inser att detta är helt avgörande för att trängselavgiftssystemet skall få den miljö- och trafikstyrande effekt som behövs. Vi uppmanar alla regionpolitiker att ta ansvar för den lokala miljön och vårt klimat.

Yttranden från Naturskyddsföreningen i Göteborg i dessa frågor:

Fler yttranden hittar du på vår hemsida.

Bred uppslutning bakom Naturskyddsföreningens klimatkrav – kom till klimatstafetten i Nordstan imorgon!

2009-10-09T07:42:00.004+02:00

Naturskyddsföreningen arbetar på nationell nivå för att Sverige i egenskap av ordförandeland i EU ska vara pådrivande i att få till stånd ett globalt klimatavtal i Köpenhamn i december. Vårt önskemål på klimatavtalet är att

- i-länderna tillsammans minskar sina utsläpp av växthusgaser med minst 40 procent till år 2020 från 1990 års nivå
- i-länderna kraftfullt ökar sitt stöd, utöver biståndet, till klimatinsatser i utvecklingsländerna

I satsningen Klimatstafetten har Naturskyddsföreningen under året samlat in namnunderskrifter från ledande företag och politiker för att visa att det finns ett starkt och brett stöd för ett ambitiöst klimatavtal. Samlingen ska ge Reinfeldt råg i ryggen att få med sig övriga EU-länder och visa globalt ledarskap. Bland företagen som har skrivit på hittills finns t.ex. IKEA, Swedbank, SKF, NCC och Lindex.

Imorgon, lördag 10 oktober, kommer klimatstafetten till Göteborg. Föreningens generalsekreterare Svante Axelsson leder ett samtal i Nordstan tillsammans med en rad av de lokala politiker och företag som har ställt sig bakom klimatstafetten. Kom dit och hjälp oss att samla kraft för ett bra klimatavtal, 12.00 i Nordstan.

Kommunfullmäktige bör anta parkeringspolicyn ikväll

2009-10-08T10:12:00.007+02:00

Ikväll kommer förslaget till ny parkeringspolicy för Göteborgs innerstad tillbaks till kommunfullmäktige. När den var uppe för ett år sedan skrev vi i GP att den nya parkeringspolicyn är ett bra steg för att prioritera den viktigaste biltrafiken och stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft. Sedan dess har ytterligare förbättringar tillkommit, bland annat mer utförliga skrivelser om cykelparkering och planer på att i framtiden minska antalet p-platser i samband med nybyggnation.

I korthet går policyn ut på att minska parkeringarna för arbetspendling - den del av trafiken som orsakar överlägset störst miljö- och trängselproblem - samt att flytta boendeparkering från gatorna till parkeringshus. På så sätt frigörs gatuutrymme för korttidsparkering och andra användningsområden. Det totala antalet platser ska inte minskas initialt, utan i takt med att kollektivtrafiken byggs ut.

Den borgerliga majoriteten uttrycker sitt missnöje med parkeringspolicyn i en debattartikel i dagens GP, som inte innehåller särskilt mycket substans utan mest populistiska formuleringar om att "kortsiktigt jaga bilägare" och om "en för omfattande och för snabb strypning av parkeringsmöjligheterna”. Parkeringspolicyn är ett utslag av just det helhetsgrepp som debattörerna efterlyser. Vi uppmanar alla ledamöter av kommunfullmäktige att rösta ja ikväll.

Brist på visioner i den kommunala klimatpolitiken – klimatfrågan är inte en politisk fråga bland andra!

2009-10-01T22:02:00.009+02:00

Hundratalet åhörare infann sig på onsdagkvällens debatt för att höra vad de åtta partierna i Göteborgs kommunfullmäktige gör för klimatet. Klimatgruppen hade förberett ett ambitiöst upplägg, med fokus på det lokala miljökvalitetsmålet för Begränsad klimatpåverkan. Enligt miljöförvaltningens färska miljörapport blir delmålet för 2020 – minst 30 % minskning av koldioxidutsläppen från den så kallade icke-handlande sektorn inom Göteborg – mycket svårt att uppnå med nuvarande trend. När partierna blev tillfrågade om delmålet var de motvilliga att hålla sig till det och till konkreta sätt att uppnå delmålet. Detta kan uppfattas antingen som ett sätt att slippa undan ansvar, eller som att ambitionen är större än så. De idéer och förslag som kom fram tyder snarast på det förra, och bristen på visioner var också något som flera i publiken reagerade på.

Vår synpunkt att 30 % framstår som mindre ambitiöst än de 40 % som Naturskyddsföreningen driver nationellt i klimatstafetten - med stöd av en lång rad företag som Swedbank och SKF - bemöttes med viss oförståelse och iden att målen inte ska handla så mycket om procentsiffror. Klimatstafetten kommer förresten till Nordstan 10 oktober - mer info om det senare.

Debatten handlade mycket om transporter, som orsakar 80 % av utsläppen i delmålet. När Marieholmstunneln diskuterades blev förespråkarna (d.v.s. alla utom mp och v) tydligt besvärade. Av Ann-Christine Andersson (s) och Agneta Granberg (m) kunde man få intrycket att tunneln är något som staten tvingar på Göteborg som en del av det tänkta infrastrukturpaketet. Helena Holmberg (fp) betonade först behovet av att säkra tillgången till kollektivtrafik, men på fråga av klimatgruppens Jonas Hansson ville hon ändå inte lova att Folkpartiet motsätter sig framtida detaljplaner där inte Västtrafik kan garantera goda kollektivtrafikförbindelser.

Det andra stora debattämnet var kommunens möjlighet att bidra till en omställning av våra matvanor. Jöran Fagerlund (v) var ensam om att driva linjen att måltider som innehåller kött inte kan räknas som miljömåltider så länge det inte finns en tillfredsställande klimatmärkning. Agneta Granberg (m) lovade att fundera på att motionera i kommunfullmäktige om sin idé att utmana stadens krögare i ett klimatomställningsprojekt.

Stort tack till de politiker som ställde upp och som driver ett viktigt men ofta osynligt arbete inom sina partier. Med all respekt för att klimatfrågan är svår är helhetsintrycket ändå en besvikelse. Klimatfrågan kan vara den största globala ödesfråga som mänskligheten har stött på hittills. Då är det inte tillräckligt med vanlig politik och hyfsade kompromisslösningar.